Aurinkovarjot rannalla
Avtal
6
/2013

Lauri Niittylä, ledande arbetsmarknadsjurist
Bild: Pixhill

11.12.2013

Ändringar i semesterbestämmelserna

Bestämmelserna om semesterlönen och flyttning av semester har ändrats. Ändringarna baserar sig på ändringarna i semesterlagen.

Ändringarna gäller flyttning av månadsavlönade tjänsteinnehavares och arbetstagares semester på grund av arbetsoförmåga och bestämningen av semesterlön och semesterersättning i vissa fall. Motsvarande ändringar har gjorts i arbetskollektivavtalet för timavlönade.

Ändringarna träder i kraft 1.3.2014

De nya bestämmelserna om flyttning av semester tillämpas på semester och sparad ledighet som tas ut fr.o.m. 1.3.2014, oberoende av vilket kvalifikationsår semestern eller den sparade ledigheten hänför sig till.

Bestämmelserna om beräkning av semesterlön och semesterersättning tillämpas första gången på semester som tjänats in under det kvalifikationsår som började 1.4.2013.

På semester som tjänats in under det kvalifikationsår som gått ut 31.3.2013 eller tidigare tillämpas bestämmelserna om semesterlön och semesterersättning i AKTA 2012–2013 som gäller till slutet av februari 2014.

Flyttning av semester och sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga

Enligt § 11 i semesterkapitlet har den anställde rätt att flytta semester eller sparad ledighet på grund av sjukdom, förlossning eller arbetsoförmåga som beror på olycksfall.

Bestämmelsen har ändrats i AKTA 2014–2016. Enligt den nya bestämmelsen gäller rätten att skjuta upp semester eller sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga redan från den första dagen då den anställde är arbetsoförmögen.

Bestämmelsen om en karenstid på sju dagar i § 11 mom. 2 i semesterkapitlet har alltså slopats. Efter ändringen är rätten att flytta semester eller sparad ledighet den samma oberoende av om arbetsoförmågan börjat före eller under ledigheten.

Flyttning av semester eller sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga gäller sådana semesterdagar som infaller under tiden av arbetsoförmåga.

Om arbetsoförmågan inte gäller hela den fastställda semesterperioden har den anställde semester under den tid då han eller hon inte är arbetsoförmögen.

Fortfarande gäller rätten att flytta semester eller sparad ledighet om det är känt att den anställde under semestern eller den sparade ledigheten kommer att genomgå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård som innebär arbetsoförmåga under tiden för vården(tillämpningsanvisningen för § 11 mom. 1). Också då gäller rätten sådana semesterdagar och dagar av sparad ledighet som infaller under tiden av arbetsoförmåga.

Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga innebär att lönen under tiden av arbetsoförmåga betalas i form av sjuklön enligt de bestämmelser och förutsättningar som gäller för sjuklön.

Flyttning av semester eller sparad ledighet förutsätter en begäran av den anställde. När den anställde visar upp ett läkarintyg eller någon annan tillförlitlig utredning betraktas det liksom tidigare som en begäran om att flytta semestern.

Begäran ska om möjligt lämnas in innan semestern börjar eller i annat fall utan ogrundat dröjsmål.

Den anställde ska på arbetsgivarens begäran visa upp ett läkarintyg över sin arbetsoförmåga. Kommunerna och samkommunerna kan enligt prövning också besluta att det räcker med ett intyg av en hälsovårdare eller sjukskötare. Det kan finnas behov av att se över anvisningarna till denna del och informera personalen.

Bestämmelserna om när flyttad semester ska tas ut har inte ändrats.

Huvudregeln om semesterlönen kvarstår i AKTA. Semesterlönen bestäms i regel utgående från den ordinarie lönen vid den tidpunkt då semestern börjar, dvs. den första semesterdagen.

Bestämmelsen tillämpas oberoende av om personen i fråga arbetar på heltid eller deltid vid den tidpunkt då semestern börjar, såvida det inte skett förändringar i arbetstiden och lönen på det sätt som avses i nya § 13 mom. 2.

Ny bestämmelse om semesterlön

Den nya bestämmelsen om semesterlön i § 13 mom. 2 i semesterkapitlet i AKTA 2014–2016 gäller situationer där den anställdes ordinarie arbetstid och därmed också lönen har ändrats under kvalifikationsåret eller efter kvalifikationsårets utgång innan semestern börjar.

I dessa situationer bestäms den månadslön som ligger till grund för semesterlönen genom att den fulla ordinarie lönen vid den tidpunkt då semestern börjar multipliceras med den genomsnittliga arbetstidsprocenten under kvalifikationsåret.

Med ändringar i arbetstiden avses ändringar i längden på den ordinarie arbetstid som avtalats/bestämts, inte ändringar i arbetstidsformen (till exempel ändring av allmän arbetstid till byråarbetstid) eller utförande av extra arbete.

Det är alltså fråga om att arbetstiden ändras till deltid, att arbetstiden för en deltidsanställd förkortas ytterligare eller förlängs eller att deltidsarbete omvandlas till heltidsarbete.

Lönen ändras då i motsvarande grad i enlighet med bestämmelserna om deltidsarbete.

Endast det faktum att den uppgiftsrelaterade lönen ändras medför inte att nya mom. 2 ska tillämpas.

Ändringarna i arbetstiden kan ha att göra med deltidspension, delinvalidpension, partiell vårdledighet eller partiell sjukledighet. Ändringen kan också bero på att den anställde själv önskar övergå till deltid eller att arbetsgivaren ombildar anställningen till deltidsanställning.

Bestämmelsen tillämpas däremot inte på permittering som genomförs i form av förkortad arbetstid, utan semesterlönen bestäms då enligt huvudregeln i § 13 mom. 1.

Om semestern tas ut i flera delar bestäms semesterlönen för varje del enligt den genomsnittliga arbetstidsprocenten under det kvalifikationsår vars semster det är fråga om.

Om den anställdes arbetstid och därmed också lönen ändras efter kvalifikationsårets utgång innan semestern börjar bestäms semesterlönen likaså enligt nya mom. 2. Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då givetvis den arbetstidsprocent som hållits oförändrad under hela kvalifikationsåret.

Om arbetstiden ändrats både under kvalifikationsåret och efter kvalifikationsårets utgång innan semestern börjar bestäms semesterlönen enligt den genomsnittliga arbetstidsprocenten under kvalifikationsåret.

Ändringar i arbetstiden efter att kvalifikationsåret gått ut inverkar i sinom tid på den semesterlön tjänas in under det nya kvalifikationsåret.

Semester under kvalifikationsåret

Enligt AKTA 2014–2016 kap. IV § 8 kan semester enligt överenskommelse tas ut redan under kvalifikationsåret från ingången av det kalenderår (1.1–30.4) då semesterperioden infaller.

Om den anställdes arbetstid och därmed också lönen ändras efter semestern innan kvalifikationsåret går ut bestäms semesterlönen enligt nya mom. 2.

Lönen för semester som tas ut innan arbetstiden ändras betalas enligt § 13 mom. 1, varvid den inte motsvarar en semesterlön som bestäms utgående från den genomsnittliga arbetstidsprocenten (semesterlönen kan vara för stor eller för liten).

Semesterlönen rättas i efterskott. Rättelsen kan göras genom att skillnaden betalas genast eller genom att den del som betalats till för stort belopp dras av från kommande lön.

Om man vet att arbetstiden för en anställd som tar ut semester i förskott kommer att ändras efter semestern innan kvalifikationsåret går ut (t.ex. på grund av deltidspension) betalas semesterlönen enligt den genomsnittliga arbetstidsprocenten. Då behöver lönen inte rättas i efterhand.

Om arbetstiden och därmed också lönen för en anställd har ändrats under kvalifikationsåret och den anställde före kvalifikationsårets utgång tar ut semester med stöd av AKTA 2014–2016 kap. IV § 8, kan semesterlönen betalas enligt § 13 mom. 2 redan i detta skede. Eventuella senare nya ändringar i arbetstiden kan medföra att lönen behöver rättas.

Ändringens inverkan på lönen under sparad ledighet

I AKTA kap. IV har § 12 som gäller sparande av semester fått en ny tillämpningsanvisning i anknytning till de nya bestämmelserna om semesterlön i § 13 mom. 2.

Huvudregeln i § 12 är att om arbetstiden ändras väsentligt betalas semesterersättning för varje dag av sparad ledighet som inte tagits ut. Ersättningen beräknas på den ordinarie lön som gällde före ändringen.

Vid ändringar av arbetstiden enligt nya § 13 mom. 2 blir det därför i regel inte aktuellt att använda en genomsnittlig semesterlön, eftersom ersättning betalas för outtagna sparledighetsdagar när arbetstiden ändras.

Om den anställde däremot har sparat semester från ett kvalifikationsår för vilken semesterlönen bestäms enligt § 13 mom. 2 betalas semesterlönen för dessa sparledighetsdagar enligt den genomsnittliga semesterlönen när den sparade ledigheten tas ut.

Semesterpenning

Tillämpningsanvisningen för kap. IV § 18 mom. 1 som gäller semesterpenning har för klarhetens skull ändrats så att bestämmelsen om genomsnittlig semesterlön i § 13 mom. 2 inte påverkar betalningen av semesterpenning.

Semesterpenningen beräknas fortfarande på den faktiska ordinarie månadslönen för juli och inte på en månadslön som beräknats enligt § 13 mom. 2.

Semesterersättning när anställningen upphör

Bestämmelsen i § 16 i semesterkapitlet, som gäller betalning av semesterersättning när anställningen upphör, har ändrats så att den motsvarar ändringarna i bestämmelserna om semesterlön.

Om den anställdes semesterlön på grund av ändringar i arbetstiden och lönen har bestämts som en genomsnittlig lön enligt § 13 mom. 2 och anställningen upphör innan all sådan semester tagits ut, betalas till denna del semesterersättning som beräknats på en månadslön enligt den genomsnittliga arbetstidsprocenten.

Förutsättningen är att semestern och bestämningsgrunderna för semesterlönen specificerats för respektive år i semesterbokföringen. När anställningen upphör kan det finnas semesterdagar från olika kvalifikationsår som ska ersättas. Beroende på situationen kan det hända att ersättningen för olika års semestrar ska räknas ut på olika grunder.

En semesterersättning som betalas enligt den genomsnittliga arbetstidsprocenten kan bli aktuell också i situationer då anställningen upphör och semesterersättning ska betalas för det pågående kvalifikationsåret under vilket arbetstiden och lönen har ändrats.

Ytterligare information