Statistik
6
/2017

Juho Ruskoaho, arbetsmarknadsutredare
Foto: Pixhill

14.12.2017

Valfriheten ger omfattande personalkonsekvenser

I och med vård- och landskapsreformen kan till och med 60 000 personer flytta över från kommunsektorn till den privata sektorn. Detta har betydande konsekvenser bland annat för ordnandet av verksamheten och kostnadseffektiviteten. Landskapets konkurrens om arbetskraften och produktionen med den privata sektorn försvåras.

I samband med vård- och landskapsreformen överförs uppskattningsvis omkring 214 000 löntagare och 16 000 anställda med oavlönad tjänst- eller arbetsledighet från kommunerna och samkommunerna till landskapen. Arbetskraftskostnaderna för den personal som överförs uppgår till omkring 11 miljarder euro, det vill säga mer än hälften av hela kommunsektorns arbetskraftskostnader. Av dem som överförs är cirka 202 000 anställda inom social- och hälsovården.

De offentliga utgifterna för social- och hälsovården är totalt 18,5 miljarder, varav primärvårdens andel är 3,75, den specialiserade sjukvårdens andel 6,9 och socialvårdens andel 7,7 miljarder. De övriga funktionernas andel är omkring 100 miljoner euro. Köp av tjänster hos den privata sektorn uppgår inom primärvården till 250 miljoner, inom den specialiserade sjukvården till 300 miljoner och inom socialvården till 2,3 miljarder euro.

Ministeriet bedömer att värdet av valfrihetstjänsterna efter reformen kommer att vara totalt 5,75 miljarder. Värdet av de tjänster som omfattas av direktval bedöms vara 2,35 miljarder, personliga budgetar 1,4 miljarder och kundsedeltjänster 2 miljarder, varav 600 miljoner skulle gälla specialiserad sjukvård och 1,4 miljarder socialtjänster.

Värdet av landskapets övriga produktion blir 12,75 miljarder, varav köp av tjänster hos den privata sektorn skulle uppgå till 1,5 miljarder inom socialvården och 300 miljoner euro inom hälso- och sjukvården.

Ministeriet bedömer att 6 000–30 000 personer övergår från landskapen till social- och hälsocentraler som ägs av privata aktörer. Om andelen privata aktörer är större än förväntat kan effekten till och med vara det dubbla. Inom den specialiserade sjukvården skulle övergången vara omkring 5 000–12 000 personer.

Figur 1: Social- och hälsovårdens utgifter 2015, miljarder euro

Figur 2: Utgifterna efter reformen, miljarder euro

Konsekvenser för personalen enligt verksamhet

Efter ändringen beräknar man att av socialservicens utgifter på 7,7 miljarder skulle 1,4 miljarder vara kundsedlar, 1,4 miljarder personliga budgetar och omkring 1,5 miljarder köp hos den privata sektorn. Ministeriet bedömer att omsättningen för privata socialserviceproducenter stiger med minst 600 miljoner euro.

Värdet av produktionen inom landskapet skulle bli minst 3,4 miljarder, det vill säga 2 miljarder mindre än idag. Om endast detta minimum blev kvar i landskapens affärsverk skulle det innebära en övergång på omkring 30 000 personer från landskapen.

Kostnaderna för hälso- och sjukvården är 10,65 miljarder, varav 6,9 miljarder är specialiserad sjukvård och 3,75 miljarder primärvård. Efter ändringen beräknar ministeriet att landskapets andel av hälso- och sjukvården är minst 7,75 miljarder, varav köp av tjänster skulle vara omkring 300 miljoner.

Kostnaderna för direktvalstjänster skulle vara 2,35 miljarder och för kundsedlar inom den specialiserade sjukvården 600 miljoner euro. Ministeriet bedömer att omsättningen för privat hälso- och sjukvård stiger med minst 900 miljoner euro.

Om landskapen går miste om den totala summan på 2,35 miljarder för direktvalstjänster skulle värdet av dess produktion bli 1,4 miljarder, det vill säga en dryg tredjedel av det nuvarande värdet. Beloppet skulle omfatta omkring 100 miljoner för köp hos den privata sektorn om nuvarande förhållande kvarstår. Relaterat till personalstyrkan skulle utgiftsminskningen innebära omkring 25 000 personer.

Inom den specialiserade sjukvården kommer konsekvenserna för personalen via kundsedlarna, vars storleksklass skulle vara 600 miljoner. Värdet av landskapets produktion efter reformen skulle alltså vara 6,3 miljarder. Andelen för köpta tjänster skulle troligen minska något, till omkring 200 miljoner. Minskningen relaterad till personalen skulle vara omkring 6 000 personer.

Det är svårt att uppskatta de faktiska konsekvenserna

Man ska vara försiktig med att ställa eurobelopp i relation till personella insatser. Om andra kostnader än personalutgifter inte kan sänkas, är den totala effekten på personalstyrkan större än det beräknade. Tjänster som tillhandahålls mot kundsedel eller enligt en personlig budget produceras både i landskapets och i privata bolag. Tillväxten inom den privata sektorn beräknas vara 1,5 miljarder, det vill säga 14 procent av personalutgifterna. Andelen för den personliga budgeten är av samma storleksklass.

Effekterna av de olika valfrihetselementen på personalen inom socialvården och inom primärvården är inte direkt särskiljbara. Det är ännu omöjligt att bedöma i vilken grad direktvalstjänster kommer att produceras av landskapet. Det planerade systemet är osammanhängande och stöder inte direkt integrationen.

Betydelsen av reglering och begränsningar är stor, men det är möjligt att produktionen splittras. Ministeriet bedömer att om landskapen utnyttjar valfriheten i stor utsträckning kan förändringarna vara större än det som anges. Ministeriet preciserar sina bedömningar när lagberedningsarbetet framskrider.

Upp till 60 000 anställda överförs

De planerade förändringarna innebär att minst tiotusentals anställda överförs från den offentliga sektorn till den privata sektorn. Överföringen har betydande konsekvenser för ordnandet av verksamheten, integrationen och  kostnadseffektiviteten. I systemet för tjänste- och arbetskollektivavtal skulle eventuellt hela 60 000 personer överföras från landskapssektorn till den privata sektorn.

Om en tredjedel av arbetskraften överförs från att ha omfattats av kommunernas pensionsförsäkring till att omfattas av en pensionsförsäkring inom den privata sektorn, innebär det enligt Kevas beräkning att kommunernas pensionsavgifter stiger med 2 procentenheter. Det gör att skillnaderna i avgifter mellan olika sektorer ökar ytterligare och försvårar landskapets konkurrens om arbetskraften och produktionen.

Den offentliga sektorn måste hålla sig med en tillräcklig personalstyrka för sina lagstadgade uppgifter och sin jourverksamhet. Dessutom kan efterfrågan på hälsovårdstjänster öka till följd av att FPA-ersättningarna för privat hälso- och sjukvård upphör. Man kan bli tvungen att begränsa överföringen av personal, vilket kan skapa överlappningar. Det vore därför ändamålsenligt att utnyttja den offentliga produktionsutrustningen mer effektivt än nu.

Inom den specialiserade sjukvården gäller förändringarna experter inom vissa specialiteter. Det kan inte ske en stor övergång av till exempel kirurger, ögonläkare eller anestesiologer till den privata sektorn utan att jourverksamheten eller kostnadseffektiviteten riskeras i många landskap. Det skulle uppstå ett tryck på att också operationssalsskötare och experter inom övrig kritisk verksamhet skulle flytta över till den privata sektorn.

Konkurrensen om arbetskraften höjer personalkostnaderna. Om endast landskapets affärsverk har jourskyldighet eller nattarbete uppstår en rekryteringsfördel för den privata sektorn.

Om beviljandet av kundsedlar måste begränsas behöver landskapen konkurrensrättsligt kunnande inför eventuella rättegångar.

När det gäller specialistläkare bör man också beakta utbildningsaspekter. En tillräcklig mängd behandlingar av varierande slag måste hållas kvar inom den offentliga sektorn så att de läkare som specialiserar sig kan utveckla sitt kunnande.

Ytterligare information

Juho Ruskoaho

Juho Ruskoaho

arbetsmarknadsutredare
Telefon:
+358 9 771 2021
Mobiltelefon:
+358 44 532 8467
E-post:
Juho.Ruskoaho@kt.fi
Organisation:
KT Kuntatyönantajat
Työmarkkinatutkimus