Kommunalavtalen i mål genom förhandlingar

Avtalsperioden är två år och två månader. Arbetsfreden gäller till slutet av mars år 2020. En lång avtalsperiod ger goda förutsättningar för att kunna inleda vård- och landskapsreformen.

Avtalets kostnadseffekt motsvarar den så kallade allmänna linjen från förbundsförhandlingarna. Arbetskraftskostnaderna kommer att öka i genomsnitt med 0,86 procent i år och med 2,36 procent nästa år. Därutöver uppskattas den resultatbaserade engångspottens kostnadseffekt till 0,67 procent år 2019.

Inom alla kommunala avtalssektorer fördelas också en lokal justeringspott som t.ex. i AKTA uppgår till 1,2 procent. De lokala justeringspotterna kan bidra till att utveckla lönesystemen och förbättra resultaten. Om enighet inte uppnås i de lokala förhandlingarna, beslutar arbetsgivaren om hur justeringspotten ska användas.

KT och huvudavtalsorganisationerna anser det vara viktigt att resultat och produktivitet främjas. Avtalsuppgörelsen innehåller en separat lokal engångspott som baserar sig på den kommunala arbetsgivarens strategibaserade produktivitetsmål och uppfyllandet av dem.

Produktivitetsmålen kan kopplas till pågående strategiarbete och utvärderingsmetoder som redan används kan utnyttjas. De produktivitetsförbättrande åtgärderna som betalningen av engångspotten förutsätter ska vidtas under åren 2018 och 2019.

Under avtalsperioden görs en löneundersökning för att jämföra löne- och arbetskraftskostnaderna inom kommunsektorn med den allmänna arbetsmarknaden. Eventuella slutsatser dras sedan när utredningen är klar.

Kommunsektorns nya avtal innehåller ovanligt omfattande ändringar särskilt i de allmänna arbetstidsbestämmelserna. Det är också värt att notera att efter många års arbete har lärarna inom yrkesutbildningen nu permanent införts i systemet med årsarbetstid.