Vantaan henkilöstökonsultti Sari Alvesalo ja Varian rehtori Pekka Tauriainen
Case kommunen
2
/2018

Text: Taru Berndtson
Bild: Markus Sommers

22.3.2018

Varia testar årsarbetstid

Alla yrkesläroanstalter övergår till årsarbetstid senast år 2020. Årsarbetstiden möjliggör större flexibilitet för arbetsgivaren och förenklar avtalen. Den nya arbetstidsmodellen testas för närvarande i yrkesinstitutet Varia i Vanda.

Årsarbetstiden är en av de största förändringarna inom yrkesutbildningen på årtionden. Så beskriver personalkonsulten Sari Alvesalo den nya arbetstidsmodellen. Hon ger Varia konsulthjälp i egenskap av representant för arbetsgivaren, dvs. Vanda stad, och ordnar exempelvis chefsutbildningar om tjänstekollektivavtal.

Varia ägs i sin helhet av Vanda stad och har drygt 4 000 studerande och 320 anställda. Läroanstalten erbjuder utbildning med ett brett utbud av examina för såväl unga som vuxna.

Systemet med årsarbetstid ska införas i alla yrkesläroanstalter senast i augusti 2020. I Varia inleddes ett treårigt försök med den nya arbetstidsmodellen i augusti 2017.

I årsarbetstidsmodellen utgör allt arbete lönebetalningsgrund i stället för att man skulle skilja åt undervisning och övrigt arbete som i de nuvarande arbetstidsbestämmelserna. Lärarnas arbete kan också friare än tidigare förläggas till hela året. I modellen är en heltidsanställd lärares arbetstid 1 500 timmar. Arbetsgivaren kan köpa merarbete utan lärarens samtycke upp till 1 700 timmar.

Flexibiliteten och jämställdheten ökar

Enligt Varias rektor Pekka Tauriainen möjliggör årsarbetstidsmodellen bättre än det tidigare avtalet att undervisningen ordnas i överensstämmelse med yrkesutbildningsreformen.

– I reformen sker stora förändringar, allt från finansieringsprinciperna för utbildningen. Med läroanstalternas gamla avtal skulle de förändringar som reformen förutsätter inte ha lyckats.

En fördel med årsarbetstiden är att ändringar kan göras mitt under läsåret.

– Man behöver alltså inte mera på förhand göra upp en årsplan huggen i sten utan planen ändras enligt behov hela tiden inom ramen för årsarbetstidens 1 500 timmar. Exempelvis kan läraren nämna för sin chef att den tid som reserverats för en viss kurs inte verkar räcka till eller att det finns onödigt mycket tid för den, säger Tauriainen.

– Att kunna föra en sådan dialog på ett smidigt sätt i vardagen under arbetets gång har hittills visat sig vara utmanande.

Till årsarbetstidens goda sidor ur de anställdas synvinkel hör exempelvis att allt arbete synliggörs. Enligt lektor Leena Teittinen som är förtroendeman är detta synnerligen viktigt. Det är svårt att förutse allt det som arbetet kan bestå av i framtiden, när studierna, utbildningen och hela arbetslivet befinner sig i ett brytningsskede.

– När arbetstidsuppföljningen görs enligt den faktiska arbetstiden, kan vi lyfta fram allt det arbete vi som lärare utför för de studerande och deras yrkesutbildning, säger Teittinen.

– Exempelvis ökar allt slags arbete i nätverk, samarbete med intressentgrupper och all slags arbetsutveckling hela tiden. Man kan bli tvungen att arbeta vid andra tidpunkter än de som varit traditionella för en lärare.

Både Tauriainen och Teittinen fäster uppmärksamhet vid att jämlikheten mellan lärare inom olika sektorer ökar i den nya modellen.

– Hittills har ju lärare inom olika sektorer inte haft en likvärdig lön, om man jämför till exempel  social- och hälsovårdssektorn och tekniska sektorn. Nu är alla lärare på samma startlinje, fastän det ännu finns små nyansskillnader. Jag ser det som ett stort framsteg, och i det här fallet är vi före många andra sektorer, säger Tauriainen.

Cheferna bör beaktas

I en enkät riktad till lärarna i Varia ansåg över hälften av de tillfrågade att modellen med årsarbetstid var värd att utveckla. Bland personalen har man också förhållit sig kritisk till reformen. Enligt Teittinen har olika sektorer inom undervisningen olika uppfattningar om reformen beroende på olika verksamhetskulturer och exempelvis olikheter i de tidigare lönesystemen.

– Om man exempelvis har haft en arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet och har kunnat samla på sig många övertimmar är det möjligt att lönen sjunker i den nya modellen. Å andra sidan är det osäkert om det längre skulle ha funnits övertimmar att få i samma utsträckning som förr när staten nu kräver sparåtgärder av oss, säger Teittinen.

Teittinen anser att många problem kan förklaras av att reformen lanserades i mycket snabb takt.

– Utöver fortbildningen för rektor och lärare borde man ha satsat mera på fortbildning för lärarnas närmaste chefer – de hör ändå till den grupp som i praktiken skulle göra upp arbetsplanerna för det följande året.

Förändring i verksamhetskulturen

Sari Alvesalo, Pekka Tauriainen och Leena Teittinen berömmer alla samarbetet mellan arbetsgivarna och förtroendemännen.

– Vi har kunnat diskutera helt uppriktigt och lösa också svåra frågor. De som går i spetsen för försöket måste också tåla kritik och våga ta emot respons. Försöket anpassas sedan därefter. Det är viktigt att informationen och kommunikationen fungerar, säger Teittinen.

Både Alvesola och Tauriainen betonar hur stor förändringen är.  Den kan ta flera år i anspråk.

– Det måste byggas upp en helt ny verksamhetskultur, där en mängd nya begrepp ingår. Det kräver en hel del tid för att diskutera, lyssna och förklara. Många olika system måste också bearbetas och de anställda måste lära sig att använda dem. Att ta i bruk ett helt nytt arbetstidssystem kräver också mycket av cheferna, säger Alvesalo.