Minna Arve, Turun kaupunginjohtaja
Case kommunen
1
/2019

Text: Marja Lammi

Bild: Jussi Vierimaa

19.2.2019

Genom samarbete underverk i sydvästra Finland

I sydvästra Finland pågår en stark industridriven tillväxt. Kommunerna har på flera sätt deltagit i samarbetsprojekt med företag och läroanstalter för att stödja framgången i området.

Bakom uppsvinget eller det så kallade undret i sydöstra Finland ligger särskilt sjöfarts- och bilindustrin samt teknologiföretag som lyckats få in beställningar långt in på 2020-talet. De offentligt finansierade aktörerna i området stödjer framgången.

Behovet av arbetskraft i området kommer att fortsätta öka fram till mitten på 2020-talet. Sjöfartsindustrins uppgång beräknas med sin multiplikatoreffekt motsvara rentav 30 000 årsverken. I bil- och teknologisektorn talar vi om hundratals nyanställningar per år.

Ökningen märks i Åbo stads ekonomiska siffror. Stadens så kallade FPA-avgifter har minskat med en miljon euro i och med minskad arbetslöshet. Arbetsmarknadsstödets kommundel var hösten 2018 cirka 8,8 procent lägre än året innan. I euro räknat var minskningen cirka 1,6 miljoner.  Antalet långtidsarbetslösa sjönk på årsnivå med 22 procent.

Stadsdirektör Minna Arve är nöjd med den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden och med stadens drivkraft. Arbetslöshetsprocenten i Åbo var förra hösten näst högst på listan med de tio största städerna.

– Samtidigt har Åbo liksom andra växande städer senast nu märkt att det kostar att växa. Bostadsproduktionen slår nya rekord. I tjänsteproduktionen har man fått skifta fokus från kvantitet till allt mer differentierade behov, bland annat måste antalet platser i den internationella skolan fördubblas.

Minna Arve ser arbetet för en ökad tillväxt som ett långsiktigt kompanjonskap.  Stadens sakkunniga träffar regelbundet företagens representanter. Åbo och stadens näringsbolag har nätverk, såsom forumet för utbildning inom sjöfart och teknologi där man sammanför företag, utbildningsanordnare och myndigheter.

– Det långsiktiga samarbetet handlar om att öka dragningskraften, förbättra tjänsterna eller bevaka intressen.

– Områdets allmänna livskraft är nu utmärkt.  Det är inte enbart fråga om en förbättrad sysselsättning utan också till exempel ett mångsidigt och dynamiskt kultur- och restaurangutbud. Den som besöker Åbo märker snart att det är en leende stad.

Arve vill ändå påminna om att såväl investeringstrycket som servicebehovet är betydande.

– De måste lösas för att livs- och verksamhetsmiljön ska vara bra också i framtiden.

Brist på utbildad arbetskraft

Vi behöver utbildad arbetskraft för att hela regionen ska kunna fortsätta att växa. Enligt Arve kom staden snabbt till ett avtal med statens och regionens aktörer om gemensamma åtgärder för att möta den positiva utvecklingen till exempel med arbetskraftstjänster, utbildning och med att locka experter.

Arve säger att de snabbaste åtgärderna gäller examensinriktad fortbildning och stadens övriga sysselsättningspolitik samt till exempel kollektivtrafik.  Examensinriktad fortbildning ordnas för flera målgrupper.

Men nu börjar det vara brist på personer lämpade för sådan fortbildning. De som byter bransch är en viktig grupp.

– Bristen på arbetskraft är så stor att vi inte har råd att lämna någon åldersgrupp utanför.

Högskoleutbildade personer behövs särskilt inom den tekniska sektorn. Det är främst diplomingenjörer det är brist på, eftersom ingenjörsutbildningen vid Åbo universitet och Åbo Akademi inte räcker för att tillgodose den enorma efterfrågan. Man lyckats få flera experter att bosätta sig i Åbo, vilket tryggar tillväxten i ICT-företagen, men underskottet i branschen är fortfarande kring tusen personer. Underskottet avhjälps med kompletterande utbildning som arrangeras av Åbo universitet.

Åbo stad och utvecklingsföretaget Turku Science Park Oy, som bygger upp regionalt samarbete, har med gemensamma kampanjer fyra år i rad lockat ingenjörsstuderande till Åbo. En ingenjörsstuderande som hittat ett sommarjobb har kunnat ansöka om gratis hyresbostad och busskort för tre månader.

Åbo stödjer också på flera andra sätt regionens tillväxt och företagens möjligheter att skaffa arbetskraft. Staden har ordnat smidig pendlingstrafik mellan Åbo och bilfabriken i Nystad. Finlands första arbetslivslektor ska uppmuntra ungdomar i grundskolor och gymnasier att söka sig till tekniska och naturvetenskapliga sektorn.

Utbildning på arbetsplatsen

Regionens yrkeshögskolor utbildar yrkesfolk för eget och närområdenas behov. Yrkeshögskolan Satakunnan ammattikorkeakoulu inriktar sig på att bli en industrihögskola. SASKY samkommun för utbildning tillhandahåller utbildning på andra stadiet och vuxenutbildning.

Turun ammattikorkeakoulu utvidgade sin verksamhet förra året. Yrkespersoner utbildas för flera olika sektorer, från exportindustri till sjukhus och kultur. Antalet studerande inom teknik utökades med cirka tvåhundra, vilket ökade antalet studerande till 10 000.

– Vi har externt finansierade projekt med över 200 företag och tusentals andra utvecklingsprojekt.  Antalet sökande inom tekniken har ökat när de unga förstått att regionens företag i tekniksektorn sysselsätter, säger rektor Vesa Taatila.

Vesa Taatila, rektor, Turun ammattikorkeakoulu
Vesa Taatila

Turun ammattikorkeakoulu tillämpar den så kallade Innopeda-metoden Den grundar sig på försök, delning av kunskap och kompetens och på att olika synpunkter kombineras.

– En stor del av studierna sker på arbetsplatserna inom forsknings- och utvecklingsprojekt. Studerande och lärare deltar också i det dagliga arbetet på arbetsplatserna, berättarTaatila som tror att den här typen av yrkeshögskoleundervisning kommer att öka.

Av dem som slutfört utbildningen stannar 75–80 procent kvar och jobbar i sydvästra Finland.

– Efterfrågan på nyutexaminerade och praktikanter är stor. Företagen har fått rådet att erbjuda praktikplatser redan för andra årets studerande, säger Taatila.

Närkommunerna har sina egna behov

I landskapet Satakunta, 85 kilometer från Åbo, finns Huittinen med en koncentration av mat- och lisvmedelsindustri. Staden med cirka 10 200 invånare är trots sin aktivitet en kommun med flyttningsunderskott, såsom de flesta kommunerna i Finland.

Huittinen har tusen företag och ovanligt många affärer. I centrum ska också ett varuhus byggas.

Stadens läge i triangeln som bildas av Björneborg, Tammerfors och Åbo är bra och man försöker locka nya invånare, särskilt barnfamiljer, med löften om en smidig vardag och god service. Metoden liknar Åboregionens metod: samarbete mellan företag och läroanstalter.

Jyrki Peltomaa, stadsdirektör, Huittinen
Jyrki Peltomaa

I Huittinen verkar yrkes- och företagarinstitutet SASKY samkommun som ger utbildning handel och företagsekonomi. Man kan ta yrkesexamen i livsmedelsbranschen i företagen i Huittinen, vilket 13 studerande gör just nu.

Stadsdirektör Jyrki Peltomaa säger att stadens och företagens livskraftsarbetsgrupp ser till att stadens attraktionskraft ökar. Företagens affärsnätverk sköter marknadsföringen av evenemangen.

– Huittinen har nästan full sysselsättning. Och företagen har brist på arbetskraft, säger Peltomaa.