Tornion hyvinvointisuunnittelija Jaana Sahi ja henkilöstöpäällikkö Anja Huhtanen
Case kommunen
2
/2019

Text: Taru Berndtson
Bild: Jyrki Nikkilä

9.4.2019

I Torneå uppstod en god spiral

Arbetstagarna orkar bättre när de får flera sätt att agera för kundens bästa. Inom projektet För familjens bästa – arbetsglädje åt arbetstagarna i Torneå (Perheille parasta – työniloa työntekijöille) bekantade man sig ordentligt med andras arbete, och man tog arbetstagarnas bekymmer på allvar samtidigt som servicen utvecklades.

År 2010 uppstod oro inom Torneå stad. Olika förfrågningar och indikatorer visade att antalet barn som mår dåligt hade ökat.

– Exempelvis hade antalet omhändertaganden ökat. Våra tjänster riktade till barnfamiljer hade splittrats, och informationsgången mellan enheterna löpte inte alltid, berättar Jaana Sahi, välfärdsplanerare i Torneå stad.

Efter att man en tid sökt lösningar på situationen på egen hand, konstaterade man att en partner behövs för utvecklingen. Utbildnings- och utvecklingstjänsterna vid Lapplands universitet valdes till partner.

– Vi sökte och fick ESF-finansiering, som beviljades från insatsområdet sysselsättning och arbetskraftens rörlighet med det specifika målet att förbättra produktivitet och arbetshälsa. Vi insåg direkt, att så här måste det ju vara! Arbetstagarens arbetshälsa inverkar verkligen mycket på kundkontakten och serviceupplevelsen, sammanfattar Sahi gällande projektets startskede.

Efter finansieringsbeslutet på hösten 2015 kunde projektet För familjens bästa – arbetsglädje åt arbetstagarna starta.

– Förebyggande av problem fastställdes som det viktigaste målet i serviceutvecklingen. Andra målsättningar var kundorientering och kundernas deltagande samt att tjänsterna kan förverkligas som nätverksarbete. Och därtill var förstås utveckling av arbetshälsa i en förändringssituation alldeles i nyckelposition, räknar Sahi upp.

Produktivitet ur arbetshälsa

Personalchef Anja Huhtanen anser att det är klart att arbetshälsa utgår från arbetet och hur smidigt arbetet löper.

Enligt Huhtanen började man utveckla arbetet och arbetshälsan genom att kartlägga arbetstagarnas erfarenheter av utmaningarna i arbetet och möjligheterna till samarbete. I projektet betonades att kommunernas högt utbildade är de främsta experterna gällande sitt eget arbete.

– Slutligen överfördes tyngdpunkten och förverkligandet helt och hållet från personaladministrationen till utförandenivån. Arbetarskyddschefen och jag var förstås ändå med hela tiden.

Utvecklingsarbetet framskred i praktiken så att en projektkoordinator anställdes för koordinering av projektets lokala fortgång och en utvecklingsarbetsgrupp, som säkerställde nätverksfunktionen och gjorde nödvändiga beslut, grundades.

Till projektet valdes tre anställda utvecklare, som fungerade som länk mellan utvecklingsarbetsgruppen och arbetstagarna.

– Inkluderande arbete är ur arbetshälsosynvinkel den viktigaste aspekten och naturligtvis är även förmansutbildning viktigt.  Förmännen fick utbildning i bland annat ledning med entusiasm och ledning i förändring, säger Jaana Sahi, som har fungerat som projektkoordinator.

Grundtrygghetsdirektör Leena Karjalainen betonar även ledning av utvecklingsarbete.

– När många människor deltar i ett nätverksmöte kommer det många olika idéer, men palavern får inte bli ett kafferep, utan någon måste dra slutsatser av det hela. Även den högsta ledningen måste förbinda sig till projektet och ingripa på den operativa nivån, om ärendena inte framskrider på det sätt man planerat.

Möte med småbarnsfamiljer

Inom projektet utvecklades olika nya tjänster åt barnfamiljer. Med dessa tjänster ville man förebygga att det senare uppstår problem och behov av barnskydd.  En av de nya tjänsterna var att rådgivningens hälsovårdare och barnträdgårdslärare inom småbarnspedagogik tillsammans träffar familjerna till alla tvååringar som är på daghem i barnets hem.

– Uppmärksammande av arbetshälsa integrerades i serviceutvecklingsmodellen. Gällande tvåårsträffarna till exempel hölls workshopar för arbetstagarna under hela utvecklingsperioden. Från workshoparna samlades erfarenheter av samarbetet och den nya servicemodellen. Man märkte till exempel att kommunikationen borde förbättras.

Hembesöken övades med dramatiska metoder, med början från situationen då arbetstagaren ringer på dörrklockan.

– Stödet hade en enorm inverkan på förändringsmotståndet. Projektets verksamhetsmodell är ett bra exempel på att produktiviteten sker på gräsrotsnivå. Arbetstagarna bör känna sig trygga, och arbetsgivaren får inte bara anta att saker och ting sköts, säger Anja Huhtanen och Jaana Sahi.

I arbetshälsoenkäten som gjordes år 2018 var resultaten bättre än tre år tidigare.

– Vi kan dock inte säkert veta om det är projektets förtjänst. Arbetstagarna upplevde ändå att nätverksagerandet har förstärkts och att de får stöd av det för det egna arbetet. Även kännedomen om andras arbete och samspelet har ökat, säger Sahi.

Det är ändå för tidigt att säga, huruvida barnfamiljerna i Torneå mår bättre än förut.

– Barnskyddsplaceringarna har inte minskat, men inte heller ökat. Samarbetet mellan rådgivningen och småbarnspedagogiken har fördjupats, vilket är suveränt. Det har kommit positiv respons från kunderna gällande tvåårsträffarna och 99 procent av familjerna har gått med på att träffas, berättar Leena Karjalainen.

Tornion perusturvajohtaja Leena Karjalainen ja sivistystoimenjohtaja Ilkka Halmkrona
Tornion perusturvajohtaja Leena Karjalainen ja sivistystoimenjohtaja Ilkka Halmkrona

Fler verktyg åt lärarna

Ett annat tyngdpunktsområde inom projektet var utveckling av samarbetet mellan skola och ungdomsarbete. Ungdomsarbetarna har till exempel gett stöd åt elevvårdsarbetet och de har även ordnat rastaktiviteter.

– Det är ofta lättare för elever att närma sig ungdomsarbetare än lärare. Det viktigaste är att det har kommit vuxna som ser på saker ur en lite annan synvinkel, säger bildningsdirektör Ilkka Halmkrona.

Halmkrona berättar också att tack vare projektet gjordes, med hjälp av socialtjänsten och skolan, en personlig studiestig upp för högstadieelever med risk för att avbryta skolan.

– De gjorde varje vecka en arbetsbetonad skoldag i Tornion työvoimalasäätiö (stiftelse för arbetskraft i Torneå) och via det söktes motivation till skolgång. Och på så vis fick även dessa elever sitt avgångsbetyg och deras fortsättning till yrkesläroverk tryggades.

En del av projektet För familjens bästa – arbetsglädje åt arbetstagarna gällde utveckling av samarbete med föreningar. I staden fungerar det så kallade Familjernas hus och särskilt småbarnspedagogiken drog nytta av husets verksamhet som drivs på föreningsbasis, berättar Halmkrona.

Genom projektet förbättrades lärarnas arbetshälsa i och med att de fick fler sätt att agera för elevens bästa.

– Om klassföreståndaren exempelvis märker att någon elev har mycket frånvaro, vet hen nu att hjälp kan fås till exempel från skolungdomsarbetaren, uppsökande ungdomsarbete eller socialtjänsten. Läraren får alltså inte extra belastning av att ha dylika överhängande ärenden utan att veta vad hen ska göra.

Ut ur silon, politikerna med

Enligt Halmkrona var det bästa med projektet att arbetstagare från olika enheter blev bekanta med varandra.

– Vi märkte att vi har många gemensamma intressen även i vårt arbete. Kommunerna har beskyllts för att varje sektor lever i sin egen silo, den sociala sidan i en, utbildningen i en och så vidare.

Enligt Anja Huhtanen och Leena Karjalainen lärde projektet bland annat att det lönar sig att engagera även förtroendeledningen i den nya verksamheten genast från början.

– Detta ger många goda beprövade tillvägagångssätt för livet och det bästa är att personalresurserna inte alls behövde ökas och att vi även lyckades anknyta föreningar och församlingen med i arbetet för familjernas bästa, säger Karjalainen.

Lapplands universitet som utvecklingspartner lovordas. Enligt Anja Huhtanen och Jaana Sahi var det suveränt när en eller flera arbetstagare från partnerns sida hela tiden satsade på projektet. 

– Det var viktigt att vi hade en utomstående part som såg till helheten. De hade även arbetsverktyg och teoretiskt kunnande om hur en utvecklingsprocess för arbetshälsa förs framåt, konstaterar Sahi.

Enligt Ilkka Halmkrona är det fråga om ett unikt projekt såtillvida att det lämnat något konkret efter sig i det praktiska arbetet.

– Entusiasmen hos de som ordnat verksamheten bar projektet och farten blev hela tiden bättre när man såg att man åstadkom saker. Det blev en god spiral.


Tornion kunnanjohtaja Timo Nousiainen
Tornion kunnanjohtaja Timo Nousiainen

Alla med i utvecklingen

Det viktigaste i projektet För familjens bästa – arbetsglädje åt arbetstagarna har varit att vi har fått alla arbetstagarna att delta och utveckla så väl servicen som det egna arbetet, säger kommundirektör Timo Nousiainen.

Enligt Nousiainen fick man goda projektledare från Lapplands universitet och via dem spetskunskap och information. Sektorcheferna och förmännen har också varit mycket engagerade.

–Projektet har varit förknippat med en glad stämning och det känns som om det verkligen har berört våra arbetstagare. Uppenbarligen har det funnits behov av det. Det har också varit viktigt att vi mitt i vård- och landskapsreformen kunnat utveckla vår egen grundverksamhet.

Nousiainen tror att den goda praxis som utvecklats inom verksamheten kommer att fortleva. Nu har vi redan i det praktiska arbetet sett hur utmanande situationer som uppkommit löses smidigare än tidigare tack vare det nya multiprofessionella samarbetet. Vi har kommit bort från de egna facken.

Men vad skulle stadsdirektören göra annorlunda om projektet skulle starta nu?

– Hm. Jag skulle säkert hitta på ett smidigare namn som skulle vara lättare att komma ihåg!