Svåra ekonomiska läget märks i samarbetsförhandlingarna

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som speglar behovet att ta lån, visar enligt prognoserna ett underskott på 1,9–2,7 miljarder euro under ramperioden. För att uppnå en balans i den offentliga ekonomin i enlighet med målsättningarna i regeringsprogrammet borde ekonomin inom lokalförvaltningen anpassas med nästan två miljarder euro fram till år 2023. På grund av systemändringar inom beskattningen har kommunerna i år fått avsevärt mindre skatteinkomster än väntat.

Kostnaderna fortsätter att öka i synnerhet på grund av en åldrande befolkning och på grund av åtgärder enligt regeringsprogrammet. Skillnaderna i kommunernas och samkommunernas ekonomi och anpassningsbehov ökar. Trycket på att höja skatterna ökar och skuldbördan växer.

Arbetskraftskostnadernas andel av kommunernas verksamhetskostnader är över hälften i den arbetsintensiva sektorn.  Den svåra ekonomiska situationen märks därför i ett större än väntat antal samarbetsförhandlingar. Cirka 50 kommunala arbetsgivare har i år fört eller för som bäst förhandlingar för att minska arbetskraften.

Kommunekonomiprogrammet betonar lönernas och pensionsavgifternas betydelse för utgiftsutvecklingen. För kommunekonomin och sysselsättningen är det nödvändigt att de avtalsenliga förhöjningarna är måttfulla. De kommunala arbetsgivarnas fyra procentenheter högre pensionsavgift måste gradvis sänkas till en nivå som närmar sig den privata sektorns avgift.

Kommunsektorn har arbetsmarknadens största möjligheter att ingå omfattande lokala avtal. Om man vill måna om arbetsplatser borde man främja lösningar som grundar sig på lokala avtal.

Det är viktigt att lokala avtal tas upp som alternativ vid samarbetsförhandlingarna i de fall då arbetsgivaren måste inleda ett samarbetsförfarande på grund av en svår ekonomisk situation. Som alternativ till en reducering av arbetskraften är det motiverat att också behandla möjligheten till ett lokalt avtal om anpassning av anställningsvillkoren.

För att den kommunala ekonomin ska fås i balans på längre sikt behövs det en omprövning av utgiftsbeslut och olika anpassningsåtgärder, bland annat strukturella reformer och nya verksamhetsformer, samordnad resultatutveckling och utveckling av arbetslivskvaliteten. Regeringsprogrammets mål att öka sysselsättningsgraden till 75 procent blir allt viktigare med tanke på finansieringen av välfärdstjänsterna.