Teuvo Arolainen, päätoimittaja
Ledare
6
/2019

Teuvo Arolainen, chefredaktör

11.12.2019

På ekonomins villkor

Kommunernas främsta uppgift är att producera tjänster för kommuninvånarna. Största delen av verksamheten är lagstadgad. Inkomsterna utgörs främst av kommunalskatt och statsandelar.

I år har kommunernas förmåga att bära sitt ekonomiska ansvar varit sämre än på länge, och de närmaste åren verkar inte bli lättare. Redan nästa år måste många kommuner skärpa beskattningen.

Många kommuner har inlett samarbetsförhandlingar för att anpassa arbetskraftskostnaderna och omorganisera servicen. Till exempel i Päijänne-Tavastland måste samkommunen för välfärd spara på många sätt, eftersom de budgeterade medlen inte räcker till. Orsaken är det ekonomiska läget i de 12 kommuner som bildat samkommunen. En ägare är Asikkala kommun. Av kommunens budget går nästan 51 procent till vårdtjänster. I slutet av året överskreds kostnaderna för social- och hälsovård med 900 000 euro. Löner och lönebikostnader utgör cirka hälften av verksamhetsutgifterna.

Vårdreformen borde redan för länge sedan ha underlättat läget, men ännu väntar vi på den. Samtidigt fortsätter försörjningskvoten att försvagas och servicesystemet knakar.

Jarmo Karpakka, som har en lång karriär som chefsläkare inom både den offentliga och den privata sektorn, påpekar att ett närmande av primärvården och den specialiserade sjukvården skulle synas snabbt i kommunernas kostnader.

Kommunernas ekonomiska ställning påverkas naturligtvis också av många andra samhälleliga faktorer, t.ex. flyttrörelsen, företagens investeringar, antalet barn och pensionärer samt den allmänna ekonomiska utvecklingen. Redan de här faktorerna medför utmaningar, utöver dem behövs inte dyra arbetsmarknadslösningar. De skulle medföra ytterligare samarbetsförhandlingar och effektivisering av den offentliga verksamheten.