Jarmo Ronkainen, Iisalmi kaupunginjohtaja.
Case kommunen
2
/2020

Text: Hanna-Kaisa Hämäläinen
Bild: Mari Kekäläinen

26.3.2020

Idensalmi tror starkt på framtiden

Trots att befolkningen åldras och minskar tuffar Idensalmi beslutsamt på. Framtidstron är stark i regioncentrumet med 21 400 invånare, tack vare samarbetet med andra kommuner och näringslivet.

Vad tänker man på när man hör namnet Idensalmi? Många kopplar ihop det med kända märken som bryggeriet Olvi eller högtalartillverkaren Genelec. Näringslivet är en viktig arbetsgivare i regionen och framgångsrika exportföretag är mycket synliga i gatubilden.

Staden är ändå själv den näst största arbetsgivaren i regionen. Endast samkommunen Ylä-Savon SOTE, som omfattar Idensalmi och tre grannkommuner, är större. Idensalmi har mer än tusen anställda av vilka cirka 800 är fast anställda.

Enligt Jarmo Ronkainen som lett staden i sju år har de tjänster staden producerar stor betydelse för stadens attraktionskraft. 

– Jag upplever att man åtminstone i Idensalmi uppskattar kommunalt arbete. Lediga arbetsplatser får sökande, säger Ronkainen. 

På nationell nivå behöver det kommunala arbetets image dock utvecklas, anser Ronkainen. 

– Rekryteringen och kompetensförsörjningen beror på om vi lyckas lyfta fram arbetet som en grundpelare för välfärd, möjligheter och ett gott samhälle.

Ronkainen förutspår att de anställda i framtiden kommer att uppleva sitt arbete som allt mer meningsfullt. 

En attraktiv och omtänksam arbetsgivare 

För att locka kompetens till Idensalmi utvecklar staden aktivt sin arbetsgivarimage. Idensalmi har i sin stadsstrategi definierat sig som en attraktiv och omtänksam arbetsgivare.  

– I vår personalpolicy eftersträvar vi värderingsbaserat ledarskap. Vi har framför allt önskat betona jämställdhet, rättvisa, öppenhet och miljöansvar, säger Ronkainen.

Staden vill stödja personalens vi-anda och välbefinnandet också efter arbetslivet. För några år sedan införde staden en ettårig handledning för dem som skulle gå i pension med syfte att förbereda personen inför den kommande livsomställningen. 

Ronkainen anser att god personalpolitik är viktig för att de anställda ska orka längre men också med tanke på hela stadens vitalitet.

– Den har betydelse också med tanke på framtiden när kampen om kompetent arbetskraft intensifieras.

Talkoarbete för livskraften

Idensalmi hör till de otaliga kommuner som enligt statistiken förlorar invånare. Ronkainen ser det ändå inte som ett hot. 

– Största delen av bortfallet beror på skillnaden mellan nativiteten och mortaliteten. Förra året var antalet utflyttade lite över 20 personer. Även om det är fråga om ett negativt tal är det fortfarande hanterligt. En kommun eller en stad kan med sina egna åtgärder påverka den här utvecklingen, säger Ronkainen.

I Idensalmi har man bland annat inlett marknadsföring av staden inom projektet By Iisalmi, som omfattar 25–30 av traktens företag och läroanstalter. 

– Det är ett samarbetsprojekt för att trygga företagens kompetensförsörjning samt livskraften och stadsutvecklingen i Idensalmi, säger Ronkainen.

– Vi har till exempel internationella exportföretag inom metallteknologi där arbetet kräver en viss typ av utbildning. Matchningsproblemet på arbetsmarknaden innebär att kompetent arbetskraft måste sökas också utanför vår egen stad, säger Ronkainen.

Idensalmi samarbetar med företag men också med andra kommuner i regionen bland annat inom ekonomiförvaltning, teknik och biblioteks- och kulturtjänster. Inga stora utläggningsprocesser har behövts för att tillhandahålla tjänster. Även om man inom städningen, tekniska tjänster och dagvården använder sig av privata producenter är det mera en fråga om värderingar än om ekonomisk nödvändighet, enligt Ronkainen.

– Avsikten har varit att ge företag möjlighet att producera vissa tjänster. Ingen verksamhet har i sin helhet överförts till företagen, men vi har några partnerskapslösningar. 

Servicebehovet i omvandling

Befolkningens stigande ålder och de allt mindre barnkullarna bekymrar många kommuner och städer och Idensalmi är inget undantag. De stora årskullarna når ålderdomen de närmaste tio åren.

– Det innebär att kostnaderna för social- och hälsovårdstjänster kommer att öka avsevärt. Åren 2025–30 är en period då förändringarna i servicebehovet förmodligen kommer att vara störst. När vi närmar oss 2040 kommer situationen att till stora dela har lugnat sig, säger Ronkainen.

I Idensalmi har man börjat förbereda sig på förändringarna bland annat med stöd av FCG:s nätverksprojekt USO – Nya generationens organisationer.

Ett annat fenomen som påverkar stadens service är den minskade nativiteten. När den nya stadsstrategin för Idensalmi skrevs i början av fullmäktigeperioden 2017 var antagandet att nativiteten skulle vara cirka 200 barn per år som dittills. Nu har nativiteten minskat till cirka 150 barn per år.

Satsar på grundläggande utbildningen

Antalet barn minskar men Idensalmi tänker inte ta pengar från skolorna. År 2018 beslutade staden att de närmaste åren bygga fyra nya grundskolor och staden vill stå fast vid detta beslut. 

– Våra skolbyggnader är ganska ålderstigna. Fyra eller fem av skolorna är nu i sådant skick att det inte längre är vettigt att rusta upp dem, säger Ronkainen.  

Även om beslutet grundar sig på de gamla byggnadernas skick är det också en imagefråga för Idensalmi att satsa på skolor. Staden har försökt skapa en bild av sig själv som Finlands bästa skolstad. 

– När ett barn i Idensalmi gått ut nian har det fått fyra eller fem månader mera undervisning under sin läroplikt än elever i kommuner där timresurserna dragits ner till miniminivån. Det här en princip vi vill hålla fast vid, säger Ronkainen.

I staden finns utöver grundskolorna dessutom ett gymnasium och två yrkesläroanstalter samt Savonia yrkeshögskolecampus. 

– Vi har en stark utbildningskedja från första årskursen till gymnasiet eller yrkesskolan. Efter det kan man också söka sig vidare till högre utbildning om man vill och är intresserad. 

Många unga från Idensalmi tar sig till större städer för att studera efter andra stadiet. Ronkainen vill få dem alla att känna att de alltid kan återvända till Idensalmi efter examen.

– Det kräver givetvis att kommunen har tillräckligt med lediga arbetsplatser och att livets övriga grundpelare är på plats, förmånliga och bra bostäder, fungerande service och en viss inre dragningskraft. Då upplever människorna att det är meningsfullt att stanna i hembygden.