Arbetslivsutveckling
3
/2020

Text: Niilo Hakonen, ledande sakkunnig inom arbetslivsutveckling
Bild: Unsplash

Nyttan av distansarbete kommer inte av sig själv

Med distansarbete kan man åstadkomma fördelar, som inte uppstår av sig själva utan genom att man fördjupar sig i distansarbete och ledningen av det. Erfarenheterna av undantagsförhållandena bör utnyttjas när man överlägger distansarbete efter coronakrisen.

Tietokone ja kuulokkeet.

Kommunarbetsgivarnas och de kommunala huvudavtalsorganisationernas gemensamma rapport ”Rapport om distansarbete och dess utnyttjande inom kommunsektorn” utkom i början av april. På grund av coronakrisen övergick över en miljon arbetstagare i mitten av mars till distansarbete och merparten av barnen och ungdomarna inledde skolgång och studier på distans. Sällan har någon rapport träffat så rätt i tiden som den här.

Åtminstone i begynnelseskedet av epidemin utfördes distansarbetet, när det bara vara möjligt med hänsyn till arbetet, i de flesta fall hemifrån. Arbetsställena som planerats specifikt för distansarbete förblev tomma. För många var det helt nytt att arbeta på distans fem dagar i veckan, när distansarbete tidigare har utförts mer sällan eller exempelvis endast en dag i veckan.

Det var också nytt att det plötsligt kunde finnas flera distansarbetare och distanselever i hemmet. Även många förmän och chefer hamnade i en ny situation när arbetsgemenskapen spreds ut i distansarbete. Hur sköter man förmansarbete på distans? Även i distanstjänster togs betydande kliv framåt i många branscher.


Erfarenheterna av distansarbete bör tillvaratas

Arbetsmarknadsparternas kampanj för att främja distansarbete behövs knappast längre. Det räcker att vi tar tillvara erfarenheterna och de nya lösningarna från coronaepidemin. Hur har distansmötena fungerat? Ett hurdant mottagande fick distanstjänsterna av användarna? Vad har fungerat bra? Har er arbetsgemenskap hållit digitala kaffepauser?

Uppfinningsrik arbetspraxis och berättelser ur det verkliga livet samlas in till exempel av Kuntekos Framstegsarena och Arbetshälsoinstitutet, som även samlar in arbetstagarnas och ledningens erfarenheter av distansarbete.

Distansarbete är ett sätt att organisera arbete

Statsrådet fastställde att offentliga sektorns arbetsgivare under undantagsförhållandena beordrar sina arbetstagare till distansarbete om arbetsuppgifterna möjliggör det. 

I normala förhållanden är distansarbete ett frivilligt arrangemang för både arbetstagaren och arbetsgivaren:

  • Distansarbete är ett sätt att organisera arbete.
  • Distansarbete utförs någon annanstans än i arbetsgivarens lokaler.
  • Distansarbete lämpar sig inte för alla arbetsuppgifter och alla arbetsmetoder.
  • Distansarbete kan vara regelbundet eller sporadiskt.
  • Distansarbete inverkar inte på arbetstagarens ställning.

Verksamhetskulturen påverkar distansarbete 

För rapporten gick arbetsgruppen igenom ett flertal kommunorganisationers anvisningar för distansarbete. I dem såg man utmärkt hur distansarbetets utvecklingskurva gått från den första tidens klumpiga arbetssätt som skedde på teknikens villkor och var noggrant reglerat till det nuvarande naturliga distansarbetet. 

I distansarbete handlar det även om ledning av organisationen och den eftersträvade verksamhetskulturen. Därför erbjuder rapporten inte en färdig modell för distansarbete. 

Gällande hur distansarbete behandlas i organisationen fanns det fortfarande när rapporten gjordes en märkbar spänning mellan ett noggrant reglerat organiseringssätt för arbetet och ett organiseringssätt som baserar sig på tillit och sunt förnuft. För alla som utfört distansarbete torde det vara klart att ett välfungerande distansarbete huvudsakligen baserar sig på det sistnämnda alternativet. Undantagsförhållandena är ett bra tillfälle att kartlägga erfarenheter av detta. 

Fördelar kan uppnås med distansarbete

I rapporten genomgås anvisningar för distansarbete genom talrika exempel och reflexioner. I rapporten berättas även om de senaste årens forskningsresultat gällande verkningarna av distansarbete.

Enligt forskning är det möjligt att med distansarbete förbättra produktivitet, arbetsro, arbetshälsa, sammanjämkning av arbete och övriga livet, ekologisk hållbarhet och tillgång på arbetskraft. 

Fördelarna kommer inte av sig själva. Det väsentliga är att man i de kommunala organisationerna överlägger möjligheterna med distansarbete och utnyttjande av det. Man kan exempelvis börja med att granska hur stor utnyttjandegraden för distansarbete var i organisationen före coronakrisen och på vilken nivå man vill hålla den efter krisen. 

4.6.2020

Ytterligare information

Niilo Hakonen

ledande sakkunnig, arbetslivsutveckling
Telefon:
+358 9 771 2025
Mobiltelefon:
+358 40 820 6800
E-post:
Niilo.Hakonen@kt.fi
Organisation:
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT