Raahe Antti Valokangas Jaana Hautamäki
Case kommunen
5
/2020

Text: Taru Berndtson
Bild: Mikko Törmänen

22.10.2020

I Brahestad satsar man på utbildning

Skötseln av sysselsättningen får en specialställning i Brahestad då staden deltar i kommunförsök med sysselsättning. Sysselsättningsservicen fokuserar på att förbättra de arbetslösas kompetens.

Brahestad deltar i kommunförsök med sysselsättning tillsammans med Siikajoki och Pyhäjoki. Av det regionala samarbetet förväntas nytta för skötseln av sysselsättningen under försöket som varar ett par år och även därefter. 

– Vi får bättre möjligheter än tidigare att förebygga arbetslöshet. Försöket bidrar till att skräddarsy utbildningar som betjänar behoven hos företagen i regionen, berättar Antti Vainiokangas, sysselsättningschef i Brahestads stad. 

Försöket lyfter sysselsättningsservicen i Brahestad i en särställning. I staden har det till exempel aldrig funnits någon chef i huvudsyssla för sysselsättningsservice förrän Vainiokangas inledde sin uppgift som sysselsättningschef. 

Målet är att via försöket få en så övergripande uppfattning som möjligt om alla orsakssamband som inverkar på sysselsättningen. 

– Det är exempelvis möjligt att inbesparingar på ett ställe slår tillbaka på ett annat ställe. Förhoppningsvis betalar sig den extra satsningen på lång sikt. 

Smidiga regionala servicekedjor

Det regionala kommunförsöket med sysselsättning är ett tillfälle att förenhetliga den regionala verksamheten som redan existerar i en liten region. 

– Det regionala samarbetsnätverket har intensifierats bland annat i tidigare kommunförsök med sysselsättning. Målet är att göra servicekedjorna smidiga och i mån av möjlighet gemensamma för hela regionen, berättar projektplanerare Jaana Hautamäki. 

– Under förberedelserna för försöket har vi diskuterat och jämfört tjänster med exempelvis Uleåborgs område, eftersom vi hör till samma TE-byrå och NTM-område. Uleåborgsregionen är ett klart större område än vårt, varför där finns mycket sådant kunnande som vi inte har.

Hjälp av kompetensutveckling 

Arbetslöshetssiffrorna för Norra Österbotten kännetecknas av en hög ungdomsarbetslöshet, eftersom de unga åldersklasserna är stora i området. I regionen finns det även långtidsarbetslösa och arbetslösa med många olika problem. Det finns relativt mycket invandrare i området.

– Ruukki mottagningscentral, där det finns invandrare som anlänt som asylsökande, har funnits länge i Siikajoki. Arbetet med kärnkraftverket för invandrare till Pyhäjoki, berättar Antti Vainiokangas. 

Brahestad deltog i kommunförsöket med sysselsättning åren 2012–2015. Då fokuserade man starkt på kompetensutveckling för att främja sysselsättningen. Samma sak finns nu i planerna även för kommande försök. 

– Vi satsar på utbildning, även om det kan betyda att en arbetslös kan bli tvungen att studera utanför vår region. Det finns numera många olika sätt att studera och studier kan även utföras som distansstudier, säger Jaana Hautamäki. 

Utbildning för företagens behov

Brahestad är en industriintensiv stad med mycket metallindustri och underentreprenader i anknytning till den, även om näringsstrukturen under den senaste tiden har blivit mångsidigare. Metallindustribranschen är en bransch med arbetskraftsbrist, som dock präglas av en hel del konjunkturvariationer. 

Genom yrkesutbildningsreformen har också läroanstalterna bättre möjligheter att skräddarsy specifika utbildningar.  
Inom Brahestads område utbildar yrkesläroanstalten Koulutuskeskus Brahe proffs bland annat till metallbranschen.

Ingenjörsutbildning har inletts i samarbete med yrkeshögskolan Oulun ammattikorkeakoulu för de regionala företagens kompetensbehov.

Jaana Hautamäki tänker vara mycket aktiv för att få arbetskraftspolitiska utbildningar som är inriktade på kompetensbehoven i regionen till försöket via TE-förvaltningen.

– Serviceutbudet hos den regionala TE-förvaltningen motsvarar inte alltid regionernas behov, utan man behöver tjänster enligt principen om vägledning då tjänsterna så bra som möjligt skräddarsys för de regionala företagens behov och de arbetslösas beredskap. 

– Kompetensglappet mellan dessa båda grupper borde fås så friktionsfritt som möjligt. För en sådan som bara besöker regionen är det svårt att producera sådana tjänster.

Service ansikte mot ansikte är viktig

Både Antti Vainiokangas och Jaana Hautamäki betonar nyttan av att samarbeta med social- och hälsovården. 

– Det är viktigt att kunderna kan betjänas ansikte mot ansikte.  Via fjärranslutning kommer inte alla saker fram som kommer fram när man träffas. När kunderna på egen hand har fyllt i elektroniska formulär kan de ha letts in på fel tjänster, säger Hautamäki.

Mer kompetens från TE-tjänsterna

Inom försöket grundas det en egen sysselsättningsenhet i Brahestad. Till Brahestads försöksområde flyttas 6,8 tjänster från TE-byrån.

– Vi hoppas att vi får sakkunskap som kompletterar vårt kunnande. Till exempel finns det i kommunerna behov av sakkunniga inom företags- och rekryteringsbranschen, liksom för grupper med sysselsättningsutmaningar samt arbetstagare som fokuserar på invandrare, säger Hautamäki. 

Brahestad anställer några arbetstagare till för försöket.

– Avsikten är att kommunens egna anställda åtminstone ska fungera som arbetscoacher och göra servicebehovsbedömningar. Till försöket överförs arbetstagare även från andra uppgifter i kommunen, säger Vainiokangas. 

Minskade kommunandelsavgifter 

Målet är att genom försöket spara på FPA:s kommunandelsavgifter.

– Hittills har kommunerna bara fått betala FPA:s kommunandelsavgifter, vilka ofta också kallas för bötesavgifter. Vi har ändå inte kunnat förbereda oss för hur många långtidsarbetslösa som faller på oss inom den närmaste framtiden. 

På denna punkt fick man, enligt Vainiokangas, en liten förbättring för några år sedan, då kommunen numera får ett förhandsbesked vid 200 dagar av arbetsmarknadsstöd.

Kommunandelsavgifterna för Brahestad uppgick till 1,3 miljoner euro förra året.

– Under de senaste åren har vi kunnat minska på avgifterna på ett bra sätt tack vare min föregångare, i och med att vi har funderat närmare på processerna för rehabiliterande arbetsverksamhet och har samarbetat mer med TE-byrån och socialservicen för vuxna, berättar Vainiokangas.