Avtal
2
/2021

Juha Raunio, arbetsmarknadsjurist
Bild: Unsplash

Begränsa inte din beslutanderätt i arbetsavtalet

Arbetsgivarens arbetsledningsrätt påverkas betydligt av vad som avtalats och inte avtalats om anställningsvillkoren i arbetsavtalet.

Kädet tekemässä kynällä merkintöjä paperiin. Kuva: Unsplash

Av arbetsavtalet framgår vad arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om i fråga om de viktigaste anställningsvillkoren, såsom arbetsavtalsförhållandets längd och lönen.

När man kommer överens om anställningsvillkoren i arbetsavtalet är det också möjligt att hänvisa till det kollektivavtal som tillämpas på arbetstagaren.

Enligt de kommunala kollektivavtalen ska arbetsavtalet i regel ingås skriftligt. Den här rekommendationen har olika aktörer upprepat för både arbetsgivarna och arbetstagarna.

Den skriftliga formen är dock inte allena saliggörande. Minst lika viktigt är att arbetsgivaren innan avtalet ingås har funderat på vad man ska avtala om och hur.

Arbetsavtalet kan begränsa arbetsledningsrätten

I ett arbetsavtalsförhållande har arbetsgivaren med stöd av sin position rätt att leda arbetet. Arbetsledningsrätten ger arbetsgivaren rätt att bestämma vem som ska utföra vilket arbete samt när, var och hur det ska utföras.

Arbetsgivaren kan genom arbetsavtalet komma att begränsa sin egen arbetsledningsrätt. När ett arbetsavtal ingås borde arbetsgivaren fästa vikt vid vilka frågor det lönar sig att komma överens om i samförstånd och hur noggrant det ska göras. Många saker får arbetsgivaren bestämma om ensidigt utan avtal.

Ett exempel på en fråga man behöver avtala om är den ordinarie arbetstidens längd. Exakta klockslag i arbetsavtalet begränsar däremot arbetsgivarens bestämmanderätt – arbetsgivaren har ju rätt att bestämma hur arbetstiden förläggs om inget annat överenskommits.

I deltidsarbete avtalas om den ordinarie arbetstiden i förhållande till full arbetstid. Man avtalar till exempel inte om vilka veckodagar eller i vilka perioder deltidsarbetet utförs. Arbetsgivaren har skäl att undvika sådana begränsningar av sin bestämmanderätt när arbetsavtal ingås.

Fundera på vad som avtalas

Alltför noggranna eller uttryckliga avtalsvillkor är ofta orsaken till att arbetsgivaren begränsat sin bestämmanderätt i arbetsavtalet.

I kommunsektorn finns det rättspraxis om situationer där man i arbetsavtalet kommit överens om arbetstagarens arbetstidsform, till exempel periodarbetstid. Enligt arbetsdomstolen har arbetsgivaren i dessa fall inte kunnat bestämma om en ändring av arbetstidsformen.

Om ingen överenskommelse om periodarbetstid hade ingåtts, skulle arbetsgivaren ensidigt ha kunnat bestämma att till exempel allmän arbetstid ska börja tillämpas på arbetstagaren.

Ibland utförs arbete i samma arbetsavtalsförhållande till och med under flera decennier utan att arbetsavtalet uppdateras. Ofta behöver ändå arbetet och en del anställningsvillkor kunna ändras flexibelt över tid.

I fråga om vissa punkter i arbetsavtalet finns det skäl att nämna att avsikten är att beskriva situationen i början av arbetsavtalsförhållandet. Sådana punkter är till exempel var arbetstagarens fysiska arbetsställe är beläget och vilket kollektivavtal som tillämpas på arbetstagaren.

Vad arbetstiderna beträffar borde man nämna att arbetstiden följer det kollektivavtal som tillämpas. Det är bäst att undvika att ta in sådant i arbetsavtalet som det inte är meningen att avtala om.

Avtal om visstidsanställning och beredskap

Ett arbetsavtal gäller tills vidare, om det inte av grundad anledning har ingåtts för viss tid. Visstidsanställning är ett undantag som kan tillämpas endast genom att parterna kommer överens om det i arbetsavtalet.

Grunden för visstidsanställning, såsom vikariat, ska nämnas i arbetsavtalet. Annars finns det en risk för att arbetsavtalet i sista hand betraktas som tillsvidare gällande.

I arbetsavtalet kan parterna komma överens om att arbetstagaren förbinder sig till beredskap om sådan beordras. Under beredskapen ska arbetstagaren kunna nås, så att han eller hon kan inkallas till arbete.

I AKTA 2020–2021 betonas att arbetstagaren ska känna till beredskapsersättningens storlek eller grunderna för hur ersättningen bestäms och de övriga villkoren för beredskap när en överenskommelse om beredskap ingås.

När arbetsavtalet ingås bör arbetstagaren få veta om det är tänkt att beredskapsvillkoren kan ändras under arbetsavtalsförhållandet. Det är bra att nämna i arbetsavtalet att arbetstagaren informerats om dessa frågor.

21.4.2021

Ytterligare information

Juha Raunio

arbetsmarknadsjurist
Telefon:
+358 9 771 2143
Mobiltelefon:
+358 50 518 1491
E-post:
Juha.Raunio@kt.fi
Organisation:
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT