Minna Korkiakoski-Västi, toimitusjohtaja, Soite. Kuva: Päivi Karjalainen.
Case kommunen
3
/2021

Text: Oili Valkila
Bilder: Päivi Karjalainen och Kaisa Sirén.

11.6.2021

Soite tar vårdreformen med ro

Soite i Mellersta Österbotten är landets minsta sjukvårdsdistrikt. Dess område omfattar endast 80 000 invånare. Lapplands sjukvårdsdistrikt är områdesmässigt landets största. Väntan på social- och hälsovårdsreformen sker utifrån mycket olika strukturer.

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite förenar grund- och specialtjänster inom social- och hälsovården. Samkommunen har nio medlemskommuner, för vilka man producerar alla social- och hälsovårdstjänster: Karleby, Kannus, Kronoby, Kaustby, Toholampi, Vetil, Halso, Lestijärvi och Perho. Anordnaransvaret har överförts från kommunerna till samkommunen.  

Därtill finns det avtalskommuner som till exempel Kalajoki, Jakobstad, Ylivieska, som hör till ett annat sjukvårdsdistrikt, men har en gemensam historia med Mellersta Österbotten. Eftersom de också använder mycket av Soites specialsjukvårdstjänster har de beviljats status som avtalskommun. Avtalskommunerna har närvaro- och yttranderätt i Soites fullmäktige.  

Ännu mer komplicerat blir det genom den partiella medlemmen Reisjärvi. Kommunen skulle ha velat bli medlem i Soite, men ministeriet intervenerade, eftersom Paras-lagen skulle ha gjort att samkommunen Selänne skulle ha blivit för liten utan Reisjärvi. Därför fick Reisjärvi en specialstatus. För Reisjärvi produceras tjänster inom specialsjukvård och förstavård.

– Även Kalajoki inom Norra Österbottens område köper över hälften av sina specialsjukvårdstjänster av Soite. Det jourhavande centralsjukhuset i Karleby betjänar en kundkrets på sammanlagt 200 000 personer, även om invånarna inom det egna landskapet är 80 000. Vi är ett centralsjukhus som är flerfalt större än vårt landskap och vi verkar med finsk- och svenskspråkiga patienter, säger Soites verkställande direktör Minna Korkiakoski-Västi.

– Inom specialsjukvården avgör patientens valfrihet vart denne vänder sig med sina behov i dessa gränsområden. 

Soite har långa rötter

När Soite startade år 2017 verkade redan Affärsverket för social- och hälsovård Jyta i området. Jyta producerade sjukvårdsdistriktets tjänster inom primärhälsovård och socialvård för sju kommuner i området. Karleby stad skötte som värdkommun tjänster inom primärhälsovård och socialvård för egen del och för Kronoby kommun. I området verkade alltså redan två helheter, och av dessa kunde man bygga det enhetliga Soite.

– Det hade redan uppstått en gemensam upplevelse av att bredare axlar behövs särskilt i de mindre kommunerna. Man hade fått bukt med kostnaderna för social- och hälsovårdsreformen genom lösningen i fråga, och även statsrådet understödde att en integrerad samkommun för social- och hälsovårdsreformen byggs i god tid inför reformen.

Lösningen är tillfredsställande

– Vi är övertygade om att en integrerad lösning som denna är god, och genom den åstadkommer vi även den önskade solidariteten. Den har även varit en ekonomiskt förnuftig lösning, säger Minna Korkiakoski-Västi.

Men det finns också bekymmer i samkommunerna. Utmaningar orsakas i synnerhet av beslutsfattande, kommunal intressebevakning och ärenden såsom om man måste söka läkartjänster i grannkommunen.

Hon är dock nöjd med att Soite närmar sig enhetliga servicekedjor. Patienten och klienten är i centrum, och hen behöver inte veta om hen som bäst befinner sig inom specialsjukvården, primärhälsovården eller socialvården.

Soite är nästan i mål

Då social- och hälsovårdsreformen genomförs ändras inte mycket inom Soite.

– När vi nu går mot välfärdsområden kan det hända att samkommunen upplöses, beslutsfattandet ändras och ägarstyrningen kommer från staten. Verksamhetsmässigt ändras dock endast det att vi får räddningspersonalen med oss i samma team. Allt annat är egentligen redan färdigt. De erfarenheter som vi fått under tiden med samkommunen Soite måste utnyttjas då en ny förvaltningsstadga och ledarstruktur byggs för välfärdsområdet.

Lapin sairaanhoitopiirin johtaja Jari Jokela. Kuva: Kaisa Sirén.
Jari Jokela, direktör för Lapplands sjukvårdsdistrikt. Bild: Kaisa SIrén.

Stora Lappland – glesbefolkade kommuner

Lapplands sjukvårdsdistrikt är en samkommun med 15 medlemskommuner. Sjukvårdsdistriktet ordnar och producerar specialsjukvårdstjänsterna i området och dessutom tjänsterna inom primärhälsovården i Enontekis och Muonio. I landskapet Lappland finns även det mindre sjukvårdsdistriktet Länsi-Pohja.

– De övriga medlemskommunerna inom Lapplands sjukvårdsdistrikt svarar själva för sina primärhälsovårdstjänster, förutom Pelkosenniemi och Savukoski, där kommunernas samkommun för folkhälsoarbete sköter det, säger Jari Jokela, direktör för Lapplands sjukvårdsdistrikt.

Samkommunen för Lapplands sjukvårdsdistrikt grundades på 90-talet och har därefter ändrats väldigt lite. Nu och då har man diskuterat en fusion av sjukvårdsdistrikten i Lappland, men man har inte nått beslut. Under åren har även ett flertal social- och hälsokretsutredningar gjorts.  

Jokela nämner att den centrala svagheten i helheten är att ingen integration av tjänsterna på grund- och specialnivå har gjorts. Olika organisationer har olika informationssystem och i den nuvarande strukturen saknas en beslutsfattare för att förenhetliga dem. Att befolkningsmängden i kommunerna är så liten medför också utmaningar. Rovaniemi har 60 000 invånare, men många kommuner har högst cirka 8 000 invånare, de minsta har till och med färre än 1 000 invånare och det är långa avstånd mellan tätorterna. Allt emellanåt är det svårt att få personal, särskilt personal med specialkompetens.

– En effektiv tjänsteproduktion för ett större befolkningsunderlag utanför Rovaniemi är utmanande på grund av de långa avstånden.

Jokela ser ändå att lagförslaget om den kommande social- och hälsovårdsreformen är tämligen bra för Lapplands sjukvårdsdistrikt.

– Man kan leva med den. Social- och hälsovårdstjänster på samiska och i enlighet med den samiska kulturen utgör dock en separat utmaning. Enligt lagförslaget ska uppgiften att stödja utvecklandet av tjänster på samiska i hela landet höra till Lapplands välfärdsområde, men någon finansiering har inte anvisats för detta specialuppdrag. Grundstrukturen för social- och hälsovårdsreformen verkar dock vara fungerande, säger Jokela.