SH-avtalet 2021
2021
-
Innehållsförteckning
- Underteckningsprotokoll till arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn 1.9.2021–28.2.2022
- Kapitel I Allmän del
-
Kapitel II Löner
- Allmänna bestämmelser
- Lönesystemet
- Övriga tillägg och arvoden
- Särskilda bestämmelser
- Bestämmelser om lönebetalningen
-
Kapitel III Arbetstid
- Tid som räknas in i arbetstiden
- Ordinarie arbetstider
- Överskridande av den ordinarie arbetstiden och arbetstidsersättningar
- Vilotider
- Arbetstidshandlingar och nattararbete
- Arbetstidsbank
- Flexibel arbetstid
- Övriga bestämmelser
- Kapitel IV Övriga bestämmelser
- Bilaga 1 Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården
- Bilaga 2 Personal inom socialvården, personal med grundläggande serviceuppgifter inom social-, hälso- och sjukvården och personal inom läkemedelsförsörjningen
- Bilaga 3 Förhandlingsparternas rekommendation om främjande av lönestatistiken inom SH-avtalet
- Bilaga 4 Arbetstid på 37 timmar 45 minuter
-
Bläddra i avtalets kapitel
ÖppnaStäng
SH-avtalet 2021, i kraft från 1.9.2021
Arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn (SH-avtalet) träder i kraft 1.9.2021.
Avtalsområdet är det största i kommunsektorn och omfattar omkring 180 000 anställda. Till de största yrkesgrupperna hör sjukskötare, närvårdare, hälsovårdare, handledare och socialarbetare.
Nätpublikation ISBN 978-952-7465-08-0
Anvisningar
Vanliga frågor
Hur granskas minimibeloppet för individuella tillägg år 2024 i SH-avtalet?
I kap. II § 11 mom. 7 i SH-avtalet bestäms följande:
"För individuella tillägg ska arbetsgivaren använda minst 1,3 % av summan av de uppgiftsrelaterade lönerna för den personal i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen som omfattas av SH-avtalet. Om minst 30 personer omfattas av samma lönebilaga ska arbetsgivaren använda minst 1,3 % av deras sammanräknade uppgiftsrelaterade löner för betalning av prövningsbaserade individuella tillägg till dessa anställda. Justeringen görs årligen."
Minimibeloppet för individuella tillägg granskas utifrån det system som trädde i kraft 1.2.2024 (bilagorna 1–5). Som beräkningsgrund för granskningen används en sådan månad där lönesättningsreformen redan har genomförts, dvs. till exempel augusti 2024.
Om minimibeloppet för de individuella tilläggen granskas utifrån det system som gällde till 31.1.2024 (bilagorna 1 och 2), används den beräkningsgrund som användes före ändringen av bestämmelsen som beräkningsgrund för granskningen. I så fall betalas också de tillägg som betalas på basis av granskningen från och med januari 2024. Så kan man gå till väga om granskningen gjorts på etablerat sätt i januari.
Hur bestäms semesterpenningen om en anställd strejkar omedelbart innan semestern eller en del av den börjar eller omedelbart efter det att semestern eller en del av den slutat? Och hur påverkas lönen av strejken?
Hur bestäms semesterpenningen om en anställd strejkar omedelbart innan semestern eller en del av den börjar eller omedelbart efter det att semestern eller en del av den slutat? Och hur påverkas lönen av strejken?
I en sådan situation betalas ingen semesterpenning för semestern eller semesterdelen. Lönen innehålls för strejkdagarna.
Exempel på uträkning av semesterpenningen
En anställd har rätt till 38 semesterdagar och har en fem dagars semester från måndag 11.10.2020 till söndag 18.10.2020. Strejken inleds måndag 19.10.2020, dvs. omedelbart efter den fastställda semestern.
En full semesterpenning enligt AKTA kap. IV § 18 mom. 1 är 1 800,00 euro.
I detta fall betalas ingen semesterpenning för semestern, i enlighet med AKTA kap. IV § 18 mom. 3. Denna avtalspunkt tillämpas i situationer där semestern börjar omedelbart efter en strejk eller strejken inleds omedelbart efter att semestern slutat.
Beloppet av den semesterpenning som ska dras av räknas ut med hjälp av formeln i avtalsbestämmelsen,
dvs. semesterdagar som ingår i semesterdelen / den intjänade semesterns längd x den sammanlagda semesterpenningen =
5 / 38 x 1 800,00 = 236,84 euro.
Om ovan nämnda anställda strejkar på måndag 19.10.2020 och tisdag 20.10 2020 innehålls lönen för två dagar. Då betalas 29/31 av den anställdas ordinarie lön för oktober. Se AKTA/SH-avtalet kap. II § 19 mom. 1 med tillämpningsanvisning.
- Mer information finns i KT:s handbok Konfliktanvisningar > s. 51–52.
- Se även andra vanliga frågor gällande förbud mot övertid och byte av arbetsskift >
Svaret har publicerats 6.11.2018 och har uppdaterats 15.4,.2021 och 2.3.2022.
Hur bör man förfara med löneutbetalningen om arbetsgivaren ensidigt omplacerar en arbetstagare som saknar skydd enligt 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar?
Enligt AKTA kap. I § 10 mom. 1 kommer arbetsgivaren och arbetstagaren överens om arbetstagarens uppgifter genom ett arbetsavtal, men arbetstagaren är skyldig att vid behov tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbetserfarenhet. En tillfällig omplacering får vara högst åtta veckor åt gången.
En omplacering som varar över åtta veckor förutsätter att arbetstagaren samtycker till omplaceringen eller att arbetsgivaren kan åberopa en uppsägningsgrund (AKTA kap. I § 10 mom. 2).
Om arbetsgivaren med stöd av AKTA kap. I § 10 omplacerar en arbetstagare som inte har sådant skydd som avses i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i andra uppgifter, anser KT att det är fråga om en omplacering som gjorts på arbetsgivarens initiativ. I så fall ändras arbetstagarens lön inte under de 8 veckorna omplaceringen varar (se SH-avtalet kap. II § 10 mom. 1 punkt 2 och AKTA kap. II § 10 mom. 1 punkt 2).
Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.