Sysselsättning av invandrare högsta prioritet

Arbetsgivaren bestämmer vilka kompetenser den anställda bör ha. Arbetsuppgifternas innehåll och krav avgör vilka språkkunskaper som behövs. Endast sällan krävs fullständiga kunskaper i finska eller svenska.

I den offentliga debatten präglas förändringarna och omvälvningarna i arbetslivet ofta av sensationalism och framhävande av extrema alternativ. Tar robotar över alla jobb, hur många arbetsplatser kan helt eller delvis gå förlorade på grund av automation och artificiell intelligens? Förändringar överskattas i allmänhet på kort sikt och underskattas på lång sikt. I vilket fall som helst kommer arbetslivet och arbetsuppgifterna att förändras.

Jag tippar att det stora temat för följande riksdagsval kommer att vara invandringen. Gissningen grundar sig å ena sidan på den stora strömmen av asylsökande och dess konsekvenser i Finland för några år sedan och å andra sidan på hur det gick i Sveriges riksdagsval. Invandrarna påverkar inte bara valet utan också vardagen i kommunerna. Integrationen är en krävande uppgift och en viktig del är att hitta arbete för de nyanlända.

Ett av de största problemen vad gäller studier och sysselsättning för invandrare är bristen på språkkunskaper. Enligt Riikka-Maria Yli-Suomu, affärsverksamhetsdirektör vid Omnia, borde språkinlärningen integreras i arbete, eftersom man lär sig ett språk bäst ute i arbetslivet.

Användning av inkomstregistrets elektroniska kundtjänst (e-tjänst) kräver fullmakt. Nu är det dags att fundera på vem som behöver fullmakt och att börja utarbeta fullmakterna i kommunen.

Sipiläs regerings sista budgetförslag för 2019 innehöll inga stora överraskningar. Skattefrågor som ansetts vara besvärliga fick en lösning redan före budgetmanglingen, då KT och de övriga centrala arbetsmarknadsorganisationerna i Arbetslöshetsförsäkringsfondens förvaltning beslutade sänka löntagarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift för 2019.