I Sverige avgörs lönejusteringspotten utgående från kommunens ekonomi

Finland inleder snart sitt EU-ordförandeskap. Fogen är spännande: bakom oss har vi riksdagsvalet och EU-valet som ändrat på de politiska styrkeförhållandena och framför oss har vi problemen på unionsnivå, såsom klimatförändringen, invandringen, den ekonomiska situationen och naturligtvis Brexit, Storbritanniens pyrande beslut att lämna unionen.

KT och de kommunala huvudavtalsorganisationerna beslutade för ett år sedan att börja följa upp hur arbetslivet förändras inom kommunsektorn. De första resultaten av uppföljningen publicerades i april.

I skrivande stund är förhandlingarna om regeringsprogrammet på sluttampen i Ständerhuset. Arbetsgruppernas förslag passas in i ramarna för de offentliga finanserna.

I Sverige förhandlar man inte alls om löneförhöjningar inom de flesta branscherna inom kommunsektorn, berätter förhandlingschef Anna Lind från Uppsala stad. Däremot förs tuffa förhandlingar om arbetsvillkor. Löneförhöjningarna bestäms bland annat utgående från kommunens lönejusteringspott och individuella prestationer.

Riksdagen antog en ny arbetstidslag i mars. Det är meningen att lagen ska träda i kraft i början av 2020. Den nya lagen föranleder inga omedelbara åtgärder i kommunerna och samkommunerna.

Reformerna inom social- och hälsovården har beretts redan i decennier. Det senaste försöket till social- och hälsovårdsreform föll i riksdagen på de sista metrarna av valperioden. En liknande situation hade vi i riksdagen för fyra år sedan. Det blir nu den nya riksdagen och regeringen som får ta itu med att omstrukturera social- och hälsovården.