Statistik
3
/2017

Niina Paakkonen, arbetsmarknadsutredare
Foto: Pixhill

17.5.2017

Kommundirektören behöver uppskattning och stöd av kolleger

Enligt en färsk undersökning bedömer de flesta kommundirektörer att de kommer att arbeta i sina nuvarande uppgifter år 2020. Också jobb i privata sektorn eller en annan kommun intresserar.

Undersökningen om kommundirektörernas arbete utfördes genom en enkät i samarbete mellan Finlands Kommunförbund, KT Kommunarbetsgivarna och Finlands Kommundirektörer rf. Enkäten besvarades i februari 2017 av totalt 185 av landets 311 kommundirektörer.

Direktörerna fick besvara frågor om innehållet i direktörsavtalet, löneutvecklingen och arbetets krav. Dessutom kartlades vilket slags kompetensutveckling kommundirektörerna anser sig behöva.

Kommundirektörerna fick uppge vem det är viktigt att få uppskattning av och var de ser sig själva om tre år.

De som besvarade enkäten hade varit kommundirektörer i genomsnitt i tio år och deras medelålder var 53. Totalt 81 procent var män och 19 procent kvinnor.

Uppskattning av ledande förtroendevalda viktigast

I enkäten ombads kommundirektörerna bedöma vikten av att få uppskattning av vissa aktörer.  Direktörerna ansåg det vara särskilt viktigt att få uppskattning av ledande förtroendevalda. Nästan alla (98 %) var av den åsikten.

Kommundirektörerna önskade också få uppskattning för sitt arbete av kommunens personal och näringslivet. Uppskattning av aktörer inom statsförvaltningen betraktades som minst viktig. Mindre än hälften ansåg det vara viktigt att få uppskattning från statligt håll. Det ansågs inte heller särskilt viktigt att få uppskattning av medierna.

Kvar på den nuvarande posten också om tre år

Kommundirektörerna ombads uppge var de ser sig själva om tre år, dvs. år 2020. Mer än hälften uppgav att de sannolikt är kvar som kommundirektör i den nuvarande kommunen. Omkring två tredjedelar (64 %) var av den uppfattningen.

Kommundirektörerna utesluter ändå inte ett arbete inom privata sektorn eller en kommundirektörstjänst i en annan kommun. Ett arbete hos staten var det alternativ som lockade kommundirektörerna minst. Rentav 78 ansåg att en övergång till statlig tjänst var osannolik. Nästan lika många bedömde det som osannolikt att de skulle arbeta inom tredje sektorn.

Kolleger bidrar till kompetensutveckling

Vid bedömningen av utbildning som behövs för det egna arbetet ansågs utbildning i bland annat ekonomi, ledarskap och lagstiftning vara viktigast. Kommundirektörerna önskade att utbildningen skulle vara skräddarsydd för dem.

Svaren visar tydligt att kommundirektörerna värdesätter och behöver kollegialt stöd och nätverk för lärande.

Kommundirektörerna ombads uppge hurdan kompetensutveckling de behöver. Hälften av de tillfrågade ansåg sig behöva mer juridiskt kunnande. Två femtedelar hade behov av ledarskapsutbildning. En fjärdedel efterlyste större kompetens i personal- och arbetsmarknadsfrågor samt budgetering och bokslut.

Totalt 14 procent ville bli bättre på att uppträda och kommunicera. I de öppna svaren lyfte kommundirektörerna fram bland annat digitalt kunnande och koncernledningskompetens.


Hur viktig upplever du den uppskattning som följande aktörer visar för ditt arbete som kommundirektör?

Var ser du dig själv om tre år, dvs. år 2020?

Typisk kommundirektör

Utgående från enkäten är en typisk kommundirektör

  • 60 år
  • man
  • leder en kommun med färre än 5 000 invånare
  • bor i den kommun han leder
  • har inte tidigare varit kommundirektör någon annanstans
  • har skött sitt arbete i två år

Ytterligare information

Niina Paakkonen

Niina Paakkonen

arbetsmarknadsutredare
Telefon:
+358 9 771 2119
Mobiltelefon:
+358 50 384 9286
E-post:
Niina.Paakkonen@kt.fi
Organisation:
KT Kuntatyönantajat
Työmarkkinatutkimus